Redigerer Gnome (fyndord) (avsnitt)

== Referanser ==
<references />

<!-- 
Fra Nordisk familjebok https://runeberg.org/nfbi/0714.html

Gnõmisk poesi. G n o m (grek. gnõme. insikt, mening, tanke) kallas ett i poetisk form affattadt kort tänkespråk. Gnõmisk poesi förekom redan hos Orientens äldsta folk, såsom judarna. Af gamla testamentets skrifter innehålla i synnerhet Salomos ordspråk och Syrachs bok rika skatter däraf. Äfven indier, perser och araber ha idkat denna diktart. Hos grekerna blomstrade den i synnerhet under 6:e årh. f. Kr. och framträdde i allmänhet i formen af elegiskt distikon (se d. o.). Berömda namn på den gnomiska poesiens område äro bl. a. Solon, Fokylides, Simonides, Xenofanes och framför allt Theognis, hvilkas ännu bibehållna gnomiska dikter äro upptagna i den s. k. grekiska antologien. Det är för öfrigt svårt att skilja den gnomiska diktarten från den elegiska ochepigrammatiska,ochäfven inom öfriga arter af grekisk poesi förekomma i mängd inströdda gnomiska sentenser. Särskilda samlingar af gnomiska dikter äro utgifna af Brunck, Schäfer, Gaisford m. fl. På latin finnes en samling dylika poetiska tänkespråk (sententiæ) af Publilius Syrus d:a årh. f. Kr.) och likaledes en från 3:e eller 4:e årh. e. Kr. härrörande samling af gnomiska disticha under det säkerligen fingerade författarnamnet Cato. Äfven för våra nordiska förfäder var gnomisk diktning ingalunda främmande, och i synnerhet den äldre eddan gifver många värderika prof därpå.
-->