Redigerer Sverige under andre verdenskrig (avsnitt)

==Den første krigstiden==
Samme dag som [[Felttoget i Polen i 1939|Tyskland invaderte Polen]], 1. september 1939, gikk Sveriges statsminister [[Per Albin Hansson]] ut i radioen og talte til folket:

''Medborgare! Det förfärliga som vi i det sista hoppats att världen skulle förskonas ifrån har inträffat. Ett nytt stort krig har brutit ut. Vi ha att konstatera detta ohyggliga faktum och det tjänar bra litet till att försöka giva uttryck åt den sorg och fasa vi känna vid tanken på vad detta kan föra med sig av vånda och ve för en redan förut sargad och pinad mänsklighet.''

''För oss svenskar gäller det nu att med lugn och beslutsamhet endräkteligen samlas kring den stora uppgiften att hålla vårt land utanför kriget, att vårda och värna våra omistliga nationella värden och att på bästa sätt bemästra den onda tidens påfrestningar.''

Gjennom denne talen slo Hansson offisielt fast Sveriges nøytralitet i krigen.

I en felles uttalelse 18. september 1939 fortalte de [[Norden|nordiske landene]] at de skulle fortsette handelen med alle krigførende parter for å beskytte sin økonomiske eksistens [http://www.onwar.com/chrono/1939/sep39/f18sep39.htm].

I skyggen av de [[Sovjetunionen|sovjetiske]] grensekravene stilt overfor [[Finland]], samlet de fire nordiske statsoverhodene (kong [[Haakon VII|Haakon av Norge]], kong [[Christian X av Danmark]], kong [[Gustav V av Sverige]] og Finlands president [[Kyösti Kallio|Kallio]]) seg til et møte i [[Stockholm]] for å demonstrere nordisk enighet og et felles arbeid for nøytralitet. Møtet vekket mye oppmerksomhet internasjonalt, og de mottok et støttende telegram fra [[Amerikas forente stater|USA]]s president [[Franklin D. Roosevelt|Roosevelt]]. Hundretusener av mennesker hadde stilt opp for å vise sin støtte for møtet.